Ulla Burman

Psalm 90

Blott i det öppna har du en möjlighet.
Låser du om dig kvävs och förtvinar du.
Ut i det fria skall du med Herren gå.
Kraften fullkomnas mitt i din svaghet då.

Leva i världen omvänd till verklighet,
vänd mot Guds framtid, följd av hans trofasthet.
Mörkret du möter aldrig i ensamhet.
Blott i det öppna ligger din möjlighet.
…

Text: Britt G Hallqvist 1972,
efter Johannes Kirkegaard 1971, präst i Danmark
Musik: Olle Widestrand 1974, 1980,
tonsättare, lektor i musik, Jönköping

Nu har vi firat påsk och övergått från fastetiden till påsktiden. Nu förskjuts fokus från fasta till mission och vittnesbörd. Temat för annandagens gudstjänst är Möte med den uppståndne. Detta möte, lärjungarnas möte med den uppståndne Kristus, skildras i alla de fyra evangelierna, om än på lite olika sätt. Det är alltså samma möte men sett utifrån var och en av de fyra evangelierna; Matteus, Markus, Lukas och Johannes – de som också avbildas i glasfönstret i EFS-kyrkan. Vilken innebörd kan evangelisternas redogörelser ha för oss som kyrka i Hälsingland idag? För var och en av oss?

I Matteusevangeliet finner vi den mest kända av alla missionsbefallningar, den som vi återger vid varje dop och varje konfirmation: ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut” (Matteus 28:18b–20).

Markusevangeliet innehåller ett sammandrag av händelserna: att Jesus först visade sig för Maria från Magdala och sedan för de två lärjungarna som var på väg till Emmaus och därefter för de andra lärjungarna. I Markus säger Jesus: ”Gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen” (Markus 16:15).

I Lukas säger Jesus: ”Detta är alltså vad skriften säger: Messias skall lida och uppstå från de döda på tredje dagen, och syndernas förlåtelse genom omvändelse skall förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. Ni skall vittna om allt detta” (Lukas 24:44-8).

Hos Johannes, slutligen, står Jesus mitt ibland lärjungarna och säger: ”Frid åt er alla. Som Fadern har sänt mig sänder jag er.” Sedan andas han på dem och säger: ”Ta emot helig ande. Om ni förlåter någon hans synder, så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder, så är han bunden” (Johannes 20:19-23).

Det finns en uppmaning i vart och ett av evangelierna som kan ses som nyckelord för en fortsatt diskussion:

Gå därför ut – gå ut och sök samarbeten och bygg relationer. Man måste skapa relation först – sedan kan man prata tro. Hur ser våra nätverk ut idag? Vem skulle vara intressant för oss att få kontakt med?

Förkunna evangeliet för hela skapelsen – hur ser samhället runt omkring oss ut, och vilka behov finns? EFS-kyrkan i Järvsö ligger mitt i Hälsingland och mitt i en expansiv turistort. Möjligheterna borde finnas där.

Ni ska vittna – vi har något att berätta för andra. Vem ska vi gå till och vilka ska vi bjuda hit?

Ta emot helig Ande – vi får styrka och inspiration från Gud själv.

Hur omsätter vi detta i handling idag? Missionen måste börja med missionären själv. Vad var det som gjorde att man själv blev troende? För de flesta har nog tre saker varit avgörande: att det finns ett behov av ett eller annat slag, att det finns en plats att gå till, och att det finns förebilder. Platsen finns, den här kyrkan finns. Vi finns. Den stora frågan är hur behoven ser ut lokalt och hur kan vi svara upp mot dem. Hur står EFS-kyrkan i Järvsö i relation till andra kyrkor runt omkring i närområdet och till den stora kyrkan på ön? Vi låter dessa berättelser, nyckelord och frågor bli ämnen för fortsatta funderingar under påsktiden. Till pingst återupplever vi återigen hur Guds ande uppfyller människor. Om Gud vill kan vi redan då räkna upp flera nya idéer.

Ha en välsignad påsktid!

Fastan är inledd sedan någon vecka när detta skrivs, och vägen upp mot Jerusalem och korset är påbörjad. Frågan som ställs är: ”Vem går att med Herren vaka, och så som hans himmelske Fader vill, den smärtfyllda kalken smaka?” (Sv Ps 135). Jag tänker på lärjungarna som kom till Jesus och ville ha fördelar framför de andra. De sa: ”Låt oss få sitta bredvid dig i din härlighet, den ene till höger och den andre till vänster.” Jesus svarar: ”Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den bägare som jag dricker eller döpas med det dop som jag döps med?” (Lukas 10:37-38). ”Ja, det kan vi”, säger de, för de tror såklart att han menar fest och ära i kungens palats. Men det Jesus syftar på är hans död och uppståndelse. Så kommer till sist påskdagen då vi åter får ropa: ”Kristus är uppstånden!” Smärtan och förtvivlan är förbytt i himmelsk glädje. I Uppenbarelseboken säger ju Gud: ”Se, jag gör allting nytt” (Uppenbarelseboken 21:5). Hela detta oerhörda spektrum finns med varje gång du tar emot nattvarden. Sakramentet innehåller hela livet i dess smärta och glädje. För det får vi tacka Gud.

Fastan handlar inte ensidigt om mat. Det är inte kroppen som ska banta utan själen, och kanske i synnerhet egot. Alla överdrivna begär, allt missbruk och all överkonsumtion beror ju till syvende och sist på att man inte mår bra inombords. Man har ett stort svart hål inom sig som man försöker mätta på olika sätt, men det är bara Kristi kärlek som kan göra det. Därför är fastetiden ett bra tillfälle att ta kontrollen över sitt eget liv, att göra sig av med sådant som styr ens liv men som inte borde göra det. ”Allt är tillåtet för mig – men allt är inte nyttigt”, som aposteln skriver. ”Allt är tillåtet för mig – men ingenting får ta makten över mig. Maten är till för magen och magen för maten, tills Gud gör båda överflödiga” (1 Korinthierbrevet 6:12-13). Därför krävs det urskillning och klokhet av oss. Jag får – men borde jag? Låt mig avsluta med en välkänd bön som jag tror att vi alla kan instämma i:

Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. Amen.

Gud, om du vill höra min bön
gör mig till en kakelugn,
för eftervärmens skull

Bevara mig från att bli ett skyltfönster,
en reklambyrå, ett bankfack eller en frysbox
Tack för alla goda människor som liknar
tändstickor, tomtebloss, järnspisar, elspisar,
men är dåliga på eftervärme
Nuförtiden har vi det så dragigt och kallt
att jag längtar så efter människor med eftervärme

O Kristus, du är vår förebild
O Helige Ande, bli vår eld
Den enda eld som inte blir till aska

Martin Lönnebo

Gud tog stora risker när han valde att bli en hjälplös liten människa och
gjorde sig beroende av all hjälp, precis som vilket spädbarn som helst.
På den tiden fanns det ingen mödravårdscentral och barndödligheten var
väldigt stor.
Vad, vem ser du i det lilla spädbarnet i julkrubban?
Ser du den som har förändrat ditt liv och din framtid? Det har han
faktiskt gjort. Jesus hjälper dig att leva ett meningsfullt liv här och nu
och på längre sikt ger han dig ett evigt liv! Ja, ditt eviga liv har redan börjat! Märker du av det?
Ser du din samhörighet med Jesus?
Du hör ihop med honom. Du är förenad med Jesus genom dopet och
tron. Han är din bror och Gud är din far.
På något sätt ligger du också i krubban och är hjälplös som ett litet barn.
Din krubba är Guds famn. Visst känns det skönt att vara där?
Jag önskar dig och alla dina nära och kära en tidig God Jul!

//Arnaldo Tiburzi